En privat utförare av daglig verksamhet i Örebro

Verksamhetsmål med rutiner

Daglig verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättning enligt LSS 9 §

1.0 Bakgrund och syfte
Rutinen ska tydliggöra tillvägagångssättet vid utförandet av insatsen daglig verksamhet för vuxna enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS).
Rutinen ska vara en vägledning för alla anställda inom Dialog DV.

För att få daglig verksamhet behöver Du göra en ansökan. Ansökningsblanketten Begäran om insats, LSS, hittar Du på Örebro kommuns . Ditt behov av hjälp utreds och beslutas av Örebro kommuns utredningsenhet LSS/SoL.

Örebro kommun erbjuder Dig möjlighet att välja daglig verksamhet bland godkända utförare. Det innebär att kommunen upphandlar och godkänner utförare enligt fastställda krav. Godkända utförarna konkurrerar med inriktning, aktiviteter, kvalitet, tillgänglighet och exempelvis språk- och kulturkunskaper.

Första gången Du har möjlighet att välja utförare av daglig verksamhet är i samband med LSS-beslutet. Då kan LSS-vägledaren hjälpa Dig i ett val av utförare. Om Du vill avsluta kontakten med en utförare vänder du dig till LSS-vägledaren. Om Du inte vill eller kan välja erbjuds Du en kommunal utförare av daglig verksamhet. Du har ingen skyldighet att berätta varför Du vill välja en annan utförare, varken för LSS-vägledaren eller för utföraren.

2.0 Syftet med insatsen
Daglig verksamhet ska ge en meningsfull sysselsättning utifrån Dina specifika förutsättningar. Insatsen bör innehålla både aktiviteter med habilitering och mer produktionsinriktade uppgifter. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och arbetet är inte avlönat. Däremot kan det syfta till att utveckla Dina möjlighet till ett förvärvsarbete.
Insatsen kan ges till personer i yrkesverksam ålder, 18-67 år, som inte förvärvsarbetar eller studerar och som tillhör personkrets 1 eller 2 enligt 1 LSS. Insatsen kan erbjudas i form av särskilt anordnad verksamhet eller, om det är möjligt, medverkan till att Du får tillgång till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

3.0 Grundläggande principer
Vårt uppdrag är att inspirera och motivera genom meningsfull och utvecklande sysselsättning och arbete vilket präglar, som grundläggande principer, arbetshandledning och coachning inom Dialog DV. Detta för bl a att uppnå en känsla av gemenskap, tillhörighet, en känsla av uppskattning och en betydelsefull roll i given situation och sammanhang.
Vår verksamhet utgår och grundas på följande hörnstenar: inflyttande & självbestämmande, delaktighet ochett gott bemötande.

3.1 Inflyttande & självbestämmande
Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. Den enskildes integritet måste respekteras i alla situationer och vid alla tillfällen, och den är oberoende av den enskildes förmåga, hjälpbehov m.m. Den enskilde ska ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer, men även att kunna påverka beslut på olika nivåer.

3.2 Delaktighet
Du ska kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla människor. Hur aktiv man önskar vara varierar mellan olika personer, men också under olika skeden i livet för en och samma person. Det är emellertid Du som ska ha inflytande över graden av delaktighet. Strävan mot delaktighet och jämlikhet måste alltid utgå från jämnåriga och från personer som i övrigt har likartade intressen. Personer med funktionsnedsättning har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och måste ges förutsättningar att ta del av och fullgöra dessa.

3.3 Ett gott bemötande
”Gott bemötande är nyckeln till framgång!”
Allt arbete som utförs skall vara av god kvalitet och bemötande ska alltid genomsyras av Dialog DV:s värdegrund.

3.4 Helhetssyn
Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån Dina behov. I begreppet helhetssyn ingår bl.a. att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituationen. Både starka och svaga sidor hos den enskilde måste beaktas liksom samspelet med den omgivande sociala miljön.

4.0 Omvårdnad i daglig verksamhet
I insatsen ”daglig verksamhet” ingår, enligt 9 e § LSS, omvårdnad. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa de med dagliga personliga behov som de kan ha svårighet med att klara själva.
Omvårdnaden kan bestå av praktisk hjälp eller vara av mer vägledande natur – allt utifrån Dina behov och förutsättningar. Genom omvårdnaden kan hinder i den dagliga livsföringen undanröjas eller minskas. Omvårdnad ska ges med respekt för den Din självbestämmande och integritet och den ska vara flexibel utifrån Dina behov och önskemål över tid. Omvårdnad syftar till att underlätta för Dig att leva som andra. Oavsett innehåll ska omvårdnaden ges på ett sådant sätt att den stärker Din tilltro till din egen förmåga.

4.1 Hälso- och sjukvård
Daglig verksamhet omfattas av Örebro kommuns HSL ansvar och rutin för arbetet med hälso- och sjukvård gäller.
http://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/leverantor--utforare/halso---sjukvard---utforare.html
 
5.0 Verkställighet av beslut om daglig verksamhet
5.1. Informationsmöte
När den enskilde har fått bifall på beslut om insats enligt LSS eller beviljats byte av utförare skickar en vägledare från kommunen uppdraget till ansvarig verksamhetsansvarig för daglig verksamhet på Dialog DV. När uppdraget är bekräftad och mottagen av verksamhetschefen, via Treserva, överlämnas uppdraget till en stödpedagog eller samordnare. Denne tar kontakt med den enskilde och eller dennes företrädare (vid överlämning även med överlämnande utföraren) för en första presentation av verksamheten samt information om vad denne kan förvänta sig under verkställighetsprocessen.
 
Informationsmöte sker inom ramen av fyra veckor från mottagandet av uppdrag från en vägledare. Informationsmötet planeras och leds av avsedd fadder och/eller en stödpedagog eller samordnare (vid behov av verksamhetsansvarig). Mötet sker i form av kartläggningssamtal där den enskilde berättar om behov av daglig verksamhet utifrån beslutet och uppdrag från kommunen. Av vikten är att vid informationsmötet beröra ämnen såsom stöd för anhöriga, nuläge gällande hälsan och motivation, behov av begränsningsåtgärder, behov av hjälpmedel gällande utförandet av aktiviteter/sysselsättning, sociala nätverket, framtidsplaner, mm.

5.2 Planering av verkställighet
I anslutning till eller efter informationsmötet sammankallar faddern och/eller en stödpedagog eller samordnaren ett planeringsmöte. Den enskilde tillsammans med faddern påbörjar planering av verkställighet av beviljad insats och upprättandet av en genomförandeplan (GP). Vid mötet erbjuds den enskilde aktiviteter/sysselsättning som motsvarar de mål och delmål man önskat utvecklas i. En prövotid sätts upp om det önskas, tillsammans och följs upp tillsammans av den enskilde och faddern. En stödpedagog/arbetskonsulent finns som stöd vid behov.
Den enskilde informeras om diverse policy och rutinen på Dialog DV och schemaplanering påbörjas.
 
Fadders roll är att ha det huvudsakliga ansvaret för att den enskildes utvecklingsmål och delmål följs upp och uppnås. Uppdraget som fadder handlar om att tydliggöra ansvarsområden både inom arbetsgruppen, för den enskilde som deltagare inom daglig verksamhet och för övriga deltagare.

5.3 Vid verkställande
Verksamhetsansvarig har i uppdrag att verkställa beslut skyndsamt och verkställer beslutet i verksamhetssystemet Treserva efter planeringsmötet. Den enskilde har rätt att tacka nej till erbjudna insats. I så fall dokumenteras det i personakten i Treserva och ärendet överlämnas till kommunens LSS-handläggare/vägledare för bedömning och beslut.


5.4 Genomförandeplan
En genomförandeplan är en skriftlig handling där målet med daglig verksamhet definieras samt hur målet ska nås. Genomförandeplanen ska även innefatta ett eventuellt veckoschema med en beskrivning av vilka aktiviteter den enskilde ska delta i. Genomförandeplanen sammanställs av den enskildes fadder. Fadder ansvarar för att genomförandeplanen följs upp vid behov, dock minst en gång per år. Vid uppföljningen sammankallar fadder de personer den enskilde väljer att ha med. När genomförandeplanen upprättats ska alltid ett nytt datum för uppföljning planeras. Faddern ansvarar även för att kontinuerligt uppdatera förändringar i genomförandeplanen, såsom nya kontakter, telefonnummer, förändrat hälsotillstånd, nya aktiviteter och rutiner. Detta i dialog och tillsammans med den enskilde och dennes samtycke. Samtliga uppdateringar dokumenteras i Treserva.

Se under dokumentation: http://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/leverantor--utforare/valfrihetssystem/regler-riktlinjer-rutiner--lagar.html

5.5 Löpande anteckningar
Anteckningar om den enskildes utveckling samt viktiga händelser ska löpande föras av samtliga anställda som har kontakt med den enskilde via Treserva.

5.6 Huvudmans uppdrag
God mans uppdrag kan innebära, förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person, eller enbart något av dessa områden. Fadder ska ha kännedom om god mans uppdrag för att säkerställa att sekretesslagen följs när genomförandeplan upprättas.
Vid misstanke om att god man eller förvaltare inte följer sitt uppdrag gör verksamhetsansvarig en anmälan till överförmyndarnämnden som ansvarar för att utreda händelsen.
 
6.0 Synpunkt- och klagomålshantering
Läs rutin,Synpunkter och klagomål.
Läs även Örebros policy:

7.0 Samordnad individuell plan (SIP)
Läs rutin, Samordnad individuell plan SIP.
Få hjälp med SIP även via:
http://www.orebro.se/omsorg--stod/samordnad-individuell-plan.html

8.0 Samverkan
Läs rutin, Samverkan internt och externt.
Läs även under Samverkan: http://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/leverantor--utforare/valfrihetssystem/regler-riktlinjer-rutiner--lagar.html
Se även under Samverkan i Verksamhetsidé dokumentet.

9.0 Droger och alkohol
Som droger räknar vi alkohol, narkotika, dopningsmedel och vissa läkemedel.
All hantering eller konsumtion av droger är förbjuden vid all verksamhet inom daglig verksamhet. Misstänks en deltagare påverkad, ett enskilt samtal ska äga rum omgående. Samtalet och bedömning görs av tjänstgörande ansvarige stödassistent. Om misstankar är tydliga och uppenbara ska den enskilde avstängas med omedelbar verkan från dagliga verksamheten, med bibehållen HAB ersättning. Ansvarige stödassistenten ansvarar för planering av en trygg och säker hemgång.
Kontakt ska tas med LSS-handläggare för en uppföljning av DV insats och samråd ska ske med en stödpedagog/arbetskonsulent eller ansvarige verksamhetschef avseende tiden för avstängning från daglig verksamhet.
Informera den enskilde och faddern om att LSS-handläggare kontaktas samt dokumentera. Om misstankar är ringa och ej uppenbara och bedömning görs av tjänstgörande ansvarige stödassistenten att den enskilde kan fortsätta med sin dagliga verksamhet extra tillsyn kan vara nödvändig.
Har brott begåtts underrättas även polisen.
Läs även: http://www.orebro.se/omsorg--stod/hitta-ratt-hjalp-rad-och-stod.html  

10.0 Våld i nära relationer
Vid misstanke om våld i nära relationer se och följ separat rutin, Våld i nära relation.
Ta även del av: http://www.orebro.se/omsorg--stod/stod-till-barn-unga--familj/familj-foraldraskap--relationer/vald-i-nara-relationer.html
 
11.0 Hot- och våld
Vid behov och i dialog med Dig ska riskbedömning med handlingsplan upprättas av Dig och din fadder.
Läs rutin, Hot och våld.
 
12.0 Anhörigstöd
Varje anställd har ett ansvar och en skyldighet att ge anhörigstöd i mötet med anhöriga samt vid behov erbjuda och förmedla kontakt vidare till kommunens anhörigkonsulenter. Direkt stöd kan ex. innebära att lyssna och se anhöriga och informera om olika stödmöjligheter. Personal ska alltid lämna information om anhörigstöd till den anhörige.
Läs även: http://www.orebro.se/omsorg--stod/aldreomsorg/anhorigstod.html
 
13.0 Skydds- och begränsningsåtgärder
Skydds och begränsningsåtgärder är åtgärder där syftet är att begränsa en enskilds rörelsefrihet av olika anledningar.
Begränsningsåtgärder kan vara t.ex. bälte i rullstolen, brickbord, sänggrind, dörr- och mattlarm och rörelsedetektorer, låsta dörrar, lås på garderober och kylskåp. Utan någon form av samtycke från den enskilde får inga tvångsåtgärder tillämpas. Vid kognitiv nedsättning kan det ibland vara svårt få klart uttryckligt samtycke.
Samtycke kan ges på olika sätt. Det kan t.ex. visas genom hur personen agerar om denne samtycker till en viss åtgärd eller inte. Det är viktigt med etiskt förhållningssätt och att försöka hitta andra lösningar först. Det är också viktigt att väga åtgärden mot frånvaro av åtgärd. Målet bör vara bevarande av optimal självkänsla och hälsa.
Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte samtycka istället för personen själv eller kräva att socialtjänsten eller hälso- sjukvården ska använda tvångsåtgärder. Det kan däremot vara nödvändigt att fråga dessa personer, lyssna in och samråda, vad personen själv skulle ha samtyckt till om han/hon kunde ge sitt samtycke.
Sjuksköterska och arbetsterapeut ska vara med i dessa bedömningar.
 
14.0 Former av utförandet
Vi anordnar och bedriver daglig verksamhet i grupp, individuellt och i en kombination, beroende på Dina intressen och veckoschema Du har på Dialog DV. Detta i syfte att på bästa möjliga sätt bemöta Ditt mål med daglig verksamhet och en individuell anpassad sysselsättning.

14.1 Gruppaktivitet
Gruppaktivitet är utformad på ett sätt som möjliggör Dig att successivt uppnå de mål och delmål Du själv sätter upp för att nå Din Vision. En fadder hjälper Dig att lägga upp en plan på hur uppnå dessa och framgår av en genomförandeplan. Gruppaktiviteter bedrivs i grupp och förutsätter förmåga att vara i andras närvaro. Gruppaktiviteter syftar till bl a social samvaro och träning av olika slag alltefter Dina egna önskemål och behov.

14.2 Extern placering
Med extern placering menas individuell placering och sysselsättning i en verksamhet inom näringslivet. Förutsättningar för extern placering i enlighet med individuell överenskommelse (GP) och uppsatta delmål och mål Du har.
Vid extern placering tilldelas Du en handledare på givna arbetsplatsen med stöd och tillgång till en arbetscoach från oss enligt individuell överenskommelse och behov.

14.3 BoDa
Ej aktuell
 
15.0 Avgifter
Insatsen daglig verksamhet är avgiftsfri för Dig som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS.
 
16.0 Måltidsverksamhet
Måltid ligger på den enskilde deltagarens ansvar att ordna under tiden för daglig verksamhet.  Verksamheten möjliggör plats för förvaring, uppvärmning och förtätning av egen mat och stöd vid matsituation vid behov. Stödet ska i så fall framgå av överenskommelse via genomförandeplanering.
Dialog DV kommer att ha avtal med närbelägna matplatser/restauranger/matsal och erbjuda möjligheter till att äta ute och/eller leverans till Dialog DV, mot självkostnad och förmånlig pris.
 
17.0 Öppettider
Daglig verksamhet på Dialog DV bedrivs vardagar mellan 08:00 och 16:00.
Andra tider möjliga att tillgodose efter individuell bedömning.
Anordnade externa platser inom näringslivet bedrivs i enlighet med företagets öppettider.
 
18.0 Sommarperioden
Uppehåll av ordinära gruppaktiviteter under perioden mellan v28 – 31.
”Sommaraktiviteter” skräddarsys efter intresse och med ordinära arbetstider (08:00-16:00).
Andra tider möjliga att tillgodose efter individuell bedömning.
Bedömning om "Sommaraktiviteter" görs inför varje års semesterplanering tillsammans med berörda deltagare.
 
19.0 Habiliteringsersättning
För deltagande utgår en ekonomisk ersättning för närvarotid, så kallad habiliteringsersättning. Denna är skattefri och utbetalas av Örebro kommun.
Ersättning utgår enligt följande:
Heltid          (minst 5 timmar)                       60;
Deltid          (mindre än 5 timmar)               40;
 
Habiliteringsersättning utgår även när det görs uppehåll i daglig verksamhet på grund av ex. personalkonferens eller när planerad aktivitet är inställd och ingen annan aktivitet kan erbjudas istället. Habiliteringsersättning utgår ej när deltagaren tar semester, utför egna aktiviteter (fritidsaktiviteter) eller deltar i någon form av utbildning anordnad av den enskilde själv.
 
20.0 Arbetsresor
Deltagarna i daglig verksamhet kan vara beviljad så kallad arbetsresa (en typ av färdtjänst) till och från verksamheten. Ett så kallad arbetsresetillstånd/intyg krävs för att beviljas arbetsresa, vilket ger en förmånlig månadsavgift för deltagaren. Ibland utnyttjas färdtjänsten även under verksamhetstid. Då står Dialog DV för kostnaden.
Dialog DV ansvarar för utfärdande av arbetsresetillstånd/intyg och att planera den enskildes resor.
 
Resor till och från den dagliga verksamheten bekostas av den enskilde.
Resor i samband med de aktiviteter som anordnas inom daglig verksamhet är kostnadsfria för den enskilde deltagaren.
Anmälan om nya arbetsresor eller ändringar görs av ansvarige faddern tillsammans med den enskilde deltagaren.

Post
Om
Instagram